Professor: Så förstörde vi världens bästa energisystem

– Om du inte gör det drar producenterna bara ned på produktionen och då kommer per automatik roterande nedsläckning.

Det sista, och mest fördelaktiga alternativet är att se till att produktionen överskrider exportkapaciteten – vilket är fallet i norra Sverige
(elområde 1 och 2) samt norra Norge, vars älvar producerar långt mer än företag och befolkning i regionerna konsumerar.
Då blir det inhemska priset billigt eftersom tillgången överstiger efterfrågan.

Med alla kärnkraftsblock i drift hade det inte varit några problem att uppnå detta även i södra Sverige, menar Jan Blomgren.

– Det hade inte varit några problem alls att trycka exportkablarna fulla samtidigt som vi haft gott om ström över för att driva ned priserna på den svenska marknaden.
Vi hade legat på 35 öre kilowattimmen dygnet runt, året runt och vi hade inte haft några problem alls med överföringskapaciteten heller.
Vi hade bara behövt underhålla de kablar vi redan har.

Elområden – en ”pseudodiskussion”

Indelningen av Sverige i fyra elområden – vilket kommit upp på tapeten är också en följd av kärnkraftsnedläggningen, menar Jan Blomgren.

När den andra reaktorn i Barsebäck togs ur drift 2005 fick Svenska kraftnät problem med överföringskapaciteten
vilket resulterade i att exporten till Danmark stundtals begränsades, särskilt under kalla vinterdagar.
Dansk Energi anmälde då Svenska kraftnät till EU-kommissionen 2006 och 2010 krävde EU-kommissionen
att Svenska kraftnät hanterade överföringsbegränsningarna på ett annat sätt.

Att så här i efterhand plocka bort elområdena är inga problem och kan göras så fort juridiken tillåter.
Det skulle troligen innebära att prisnivån för hela landet hamnar på nivån som elområde 3 i dagsläget har
och det skulle kunna sprida ut bördan och underlätta för vissa företag i Skåne men i övrigt löser det inga problem alls, enligt Jan Blomgren.

– Problemet är att södra Sverige har för lite planerbar elproduktion och därmed importerar övriga Europas priser.
Men att erkänna att man från politiskt håll varit med och monterat ner den svenska välfärden är förstås jobbigt och därför försöker de styra in oss i pseudodiskussioner.

Gas istället för kärnkraft – orsaken till elpriserna

Elefanten i rummet, själva orsaken till de höga elpriserna i dag – är nämligen valet av gas som planerbar basenergi framför andra alternativ.
Detta gäller för Europa som helhet eftersom energimarknaden prissätts där efterfrågan finns, konstaterar Blomgren.
Om den energislukande jätten Tyskland med drygt 80 miljoner invånare och stor tung industri är beredda att importera elektricitet för 10 kronor kilowattimmen
spiller prisnivån över till södra Sverige – och orsaken till Tysklands och Europas prisbild är vägvalet gas framför kärnkraft.
Delvis genom nedläggning av fullt fungerande reaktorer men framför allt en ovilja till nyinvesteringar och upprustning.

Kärnkraft har gjorts olönsam genom att förnyelsebara energikällor i den ena änden subventionerats medan kärnkraften i den andra änden straffbeskattats.

– Jag har räknat på det. Tyskland hade 17 block innan Fukushima vilket motsvarande omkring 30 procent av den tyska elen.
Om Tyskland sparat den och byggt ny kärnkraft för att fasa ut kolet och slippa gasberoende hade de varit färdiga med bygget ungefär nu.
I stället har de nu en av de skitigaste elproduktionerna i Europa, säger Jan Blomgren.

Och värre kommer det bli.
När Ryssland nu strypt gasen och slungar Europa rakt in i en ekonomisk kris har inte koldioxidutsläppen särskilt stor betydelse längre.
Beteendet är inte nytt utan formuleras väl i den berömda behovstrappan av den amerikanska psykologen Abraham H Maslow på 1940-talet.
Självförverkligande är inget människan ägnar sig åt förrän de basala behoven är tillgodosedda, ansåg han.

– Nu skiter vi i miljön – det blir comeback för kol, olja och ved.
Tyskland återstartar kolkraftverk på löpande band och i Sverige eldar vi ved och kör Karlshamnsverket så det visslar om det, säger Jan Blomgren.

Men hur kommer vi då ur krisen? Det långsiktiga svaret är enkelt, menar han.

– Problemet bottnar i bristen på planerbar el.
Om vi då inte vill satsa på något av de fossila alternativen och vi inte ska bygga ut de kvarvarande älvarna,
vilket politikerna varit överens om i ett halvt sekel, så kan man välja att satsa på kärnkraft, säger han.

Skrotningen av Ringhals 5 och 6

Själv jobbade Jan Blomgren när det begav sig för Vattenfall och var ansvarig för att skaka fram ingenjörer till Ringhals nya reaktorer 5 och 6.
Projektet skrotades dock av den tillträdande regeringen den 1 oktober 2014, berättar han.

– Vi hade kommit så pass långt att vi studerat alla tekniker på marknaden och vart de fanns att köpa.
Alla leverantörer och alla modeller var ordentligt genomlysta och vi hade en topplista på 2-4 stycken som vi skulle ta in offerter för.
Det ironiska är att om planerna inte skrotats av politiska skäl så hade vi haft dem klara ungefär nu.

– Det blir enklare, billigare och snabbare att bygga nytt om hälften är bortskruvat.

En stor fördel är däremot att mycket av förjobbet är gjort för svensk kärnkraft i termer av placering.
Utmärkta platser för nya kärnkraftverk finns redan utstuderade där reaktorer tidigare lagts ned.

– Ringhals och Oskarshamn skulle nog kunna klämma upp en modern reaktor vardera och Barsebäck skulle klara en med lite nätförstärkningar.
Men tomterna tål mycket mer så det går ganska enkelt att bygga rätt många nya kärnkraftverk.

Allt har ett pris

Att få upp reaktorerna kommer däremot att ta tid.
Själva byggandet tar i genomsnitt sju år men exakt hur lång ansökningsperioden skulle bli är svår att veta i dagsläget.
Fram till dess tror Jan Blomgren att man får lappa och laga.

Kraftvärme kan addera någon procentenhet till den planerbara energin förhållandevis snabbt och besparingar fungerar så klart men allt kommer till ett pris.
Om gatubelysningen dras ned ökar otryggheten, exempelvis.

– Problemet är att jag gillar att tala sanning och när det gäller besparingar finns det inte så jättemycket att göra utan att göra ganska stora ingrepp i människors liv.
Visst, i Schweiz vill de sätta maxtemperatur på 19 grader, men då ökar risken för hjärtinfarkt för äldre med hjärtproblem.